Att förändra ätbeteendet

Lika viktigt som vad du äter är hur du äter. Som du nyss såg i testet du gjorde finns det tre olika aspekter av ätbeteendet som påverkar utvecklingen av livsstilssjukdomar:

1. Känsligheten för yttre signaler, som dofter av mat

2. Förmågan att begränsa sitt ätande

3. Känslomässigt ätande

Eftersom dessa aspekter behöver hanteras på olika sätt är det viktigt att bli medveten om vad som är mest angeläget att fokusera på.

En studie undersökte nyligen hur de olika aspekterna av ätbeteendet påverkas av människors grundläggande motivation.¹ Forskarna utgick från att människor strävar efter att undvika negativa och befrämja positiva tillstånd. Hos vissa personer dominerar önskan att undvika negativa tillstånd (kallat undvikande-beteende). Hos andra är önskan att befrämja positiva tillstånd starkast (kallat befrämjande-beteende).

För personer med undvikande-beteende är säkerhet och trygghet centralt. Om de når sina mål – att undvika risker – upplever de lugn och harmoni. Undersökningar med magnetkamera har till och med visat att hjärnaktiviteten hos dessa personer ökar kraftigt vid negativ information.²

Däremot får personer med befrämjande-beteende i stället en ökad hjärnaktivitet vid positiv information. Deras mål kretsar kring nya möjligheter, prestationer och ambitioner (sociala eller yrkesmässiga).¹

Hur ser det ut för dig?

Studier har visat påfallande skillnader i ätbeteendet beroende på om undvikande eller befrämjande dominerar.¹ Det kan också ge ledtrådar om hur du bäst kan påverka dina egna matvanor.

Hos personer med befrämjande-beteende styrs matvanorna oftare av yttre signaler. De attraheras starkt av dofter, smaker, färger och mat som ger nya intryck och njutningar. Risken kan naturligtvis vara att det blir för mycket av det goda.

Om du känner igen dig i detta kan det vara bättre att fokusera på vinsterna med nya hälsovanor, som ökat välmående, bättre ork eller nya naturupplevelser i stället för att fokusera på att undvika hälsorisker.^1,3 Frukter eller grönsaker kan bli nya attraktiva mål, och närmiljön kan behöva rensas från frestande onyttigheter som ger starka signaler.

Personer med undvikande-beteende, å andra sidan, uppvisar oftare ett känslomässigt ätande.¹ Ätandet kan bli ett sätt att undvika negativa känslor och i stället fokusera på den omedelbara tillfredsställelsen av mat eller sötsaker.⁴

Studier visar att ätbeteendet inte påverkas särskilt mycket av känslorna i sig utan av hur känslorna hanteras. Den som undertrycker negativa känslor kan få kortsiktig lindring men riskerar att uppleva långvariga besvär i form av förstärkt känslomässigt ätande, sämre mående eller depressiva besvär.⁴

En effektiv metod för att komma till rätta med känslomässigt ätande är att försöka acceptera sina känslor och betrakta dem utifrån, liksom på avstånd, för att lättare kunna omvärdera och se dem i ett större perspektiv.⁴ Mindfulness och meditation har också visats minska känslomässigt ätande just genom att man accepterar och får en distans till känslorna.^5,6 Se gärna våra teman Hälsa genom Acceptans eller Vara Närvarande för mer stöd kring detta.

Det kan vara värt att fundera över hur matvanorna samverkar med livet som helhet. Genom att bättre lära känna oss själva kan vi också bättre hantera vår hälsovanor.