Hoppa till huvudinnehåll
""

Att förebygga ohälsosamma vanor

Det finns många fördomar om att ohälsosamma matvanor handlar om bristande vilja, att livsstilssjukdomar beror på ”dålig karaktär”.

Tvärtemot dessa fördomar visar modern forskning att vårt ätbeteende ofta är nästintill automatiskt och styrs av små signaler i omgivningen.1 I stället för att klandra sig själv eller andra för karaktärslöshet kan det därför vara värdefullt att bli mer medveten om dessa signaler och de djupt rotade vanorna. Då kan vi lättare ändra de utlösande signalerna och vidta åtgärder så att vi inte styrs så lätt av dem. Låt oss se vad några studier på området har visat.

Portionsstorleken spelar roll

Portionsstorleken spelar en central roll för ätbeteendet. Oavsett vikt och oavsett matens innehåll och oavsett hur hungriga vi är, så äter vi mer om det serveras stora portioner. När deltagare i en studie serverades pastarätter som var 50% större än normalt så åt de i genomsnitt 43% mer, motsvarande 159 kilokalorier per person.2

Etthundrafemtio kilokalorier - vad gör det på en dag? Kanske ingen större skillnad. Men om det upprepas. Uppskattningar visar att så lite som 100 kilokalorier ökat intag per dag kan leda till övervikt på lång sikt.3

Portionsstorleken tycks till och med spela större roll än smaken för hur mycket vi äter. I ett experiment på en biograf fick besökare 14 dagar gamla popcorn i lådor som var dubbelt så stora som normalt. Många beklagade sig över den dåliga smaken – men åt trots det 34% mer än de som fick färska popcorn i normalstora lådor.4

Ansträngningen som krävs för att äta spelar också roll. Personer som bara behövde sträcka ut en hand för att nå godis i en skål på skrivbordet åt fem gånger mer under sin arbetstid än de som hade godiset placerat på en hylla några meter bort. Typiskt för automatiskt ätande är att det krävs större ansträngning att avbryta än att fortsätta – man slutar ibland inte förrän godisskålen är tom.1

Priming påverkar beteendet

Även subtila, omedvetna signaler kan påverka beteendet. Fenomenet kallas priming. I en studie drack deltagarna mer läsk om de strax innan såg ett glatt ansikte jämfört med ett argt ansikte.6 I en annan studie noterades att när det spelades fransk musik i butikerna köpte kunderna mer franska viner. Spelades tysk musik köptes mer tyska viner. Vid en intervju efteråt var kunderna helt omedvetna om grunden för sina val.7

Många butiksinnehavare är experter på att använda priming för att få oss att köpa vissa varor genom att variera musiken, bilderna och placeringen i butiken. Att ställa varorna på stora hyllor, i ögonhöjd eller vid kassorna är klassiska sätt att påverka vårt beteende.1 Eftersom affärerna är så medvetna om detta skadar det inte att vi själva också är litet vaksamma och tänker en gång extra innan vi plockar ner något i kundvagnen från dessa uppenbara positioner.

Att bli medveten om vanorna

För att ändra vanorna krävs medvetenhet.1 Det kan handla om att bli mer vaksam på yttre signaler i butiken, på jobbet, i vår hemmiljö. Det kan också handla om att förändra de signaler som faktiskt går att påverka, som att byta stora tallrikar mot små, flytta sötsaker till undanskymda platser (eller inte alls köpa hem det) och i stället låta hälsosam mat få mer framträdande positioner.

Vi har ingen möjlighet att fatta genomtänkta beslut om varenda situation i vardagen. Men genom medvetenhet och förebyggande arbete i vår närmiljö kan vi hjälpa oss själva en bra bit på vägen mot mer hälsosamma vanor.

Är du medveten om dina vanor och hur kan du förebygga de som är mindre hälsosamma?

Referenser

  1. Cohen DA, Farley TA. Eating as an automatic behavior. Prev Chronic Dis 2008;5(1).

  2. Diliberti N, et al. Increased portion size leads to increased energy intake in a restaurant meal. Obes Res 2004;12(3):562-8.

  3. Cutler DM, et al. Why have Americans become more obese? Cambridge (MA): National Bureau of Economic Research; 2003. p. 9446.

  4. Wansink B, et al. Bad popcorn in big buckets: portion size can influence intake as much as taste. J Nutr Educ Behav 2005;37(5):242-5.

  5. Painter JE, et al. How visibility and convenience influence candy consumption. Appetite 2002;38(3):237-8.

  6. Berridge KC et al. What is an unconscious emotion? (The case for unconscious “liking”). Cognition and Emotion 2003;17(2):181-211.

  7. North AC, et al. In-store music affects product choice. Nature 1997;390(6656):132.

Detta block är trasigt eller saknas. Antingen saknar du innehåll eller så kan du behöva du aktivera den ursprungliga modulen.