Gener och livsstil
Hur mycket av typ 2-diabetes beror på generna och hur mycket beror på livsstilen? Ibland hörs försök till tvärsäkra svar. ”30% gener och 70% livsstil”, säger en forskare. ”70% gener och 30% livsstil”, säger någon annan. Procenttalen varierar beroende på om den som svarar är kostforskare eller genetikforskare. Men faktum är att inget vet. Eller rättare sagt: frågan går inte att besvara.
Generna påverkar din livsstil. Och livsstilen påverkar i sin tur dina gener (så kallad epigenetik). Gener och livsstil staplas lager på lager.
De senaste 10 åren har vi forskare gjort stora kartläggningar av de gener som ökar risken för typ 2-diabetes. Många hoppades att "den felande genen" skulle hittas.
Men vi blev förvånade – och kanske också litet besvikna. Vi hittade nämligen inte en nål utan en hel höstack. Idag har vi identifierat långt över 100 gener som kan ge upphov till typ 2-diabetes. Var och en har ytterst liten effekt. Dessutom bär många personer på dessa riskgener utan att någonsin utveckla sjukdomen.1
Diabetes är inte som cancer, där generna förändras, muterar, och driver sjukdomen. I cancer kan terapi riktad mot specifika genförändringar potentiellt ha stora behandlingseffekter.
Det är däremot osannolikt att vi genom ”genterapi” kan förhindra eller bota diabetes.2 Vi skulle behöva korrigera hundratals gener på samma gång. Eftersom dessa gener dessutom är involverade i många andra viktiga processer i kroppen skulle biverkningarna bli enorma.
Genetiken som ett landskap snarare än en direkt orsak
Våra gener formar ett landskap, och i det landskapet äger sjukdomen rum. Om det genetiska landskapet är som en uppförsbacke, så har kroppen svårare att hantera ohälsosamma levnadsvanor. Vi utvecklar då lättare diabetes, även om våra levnadsvanor är relativt sunda.
Om vårt genetiska landskap i stället är som en nedförsbacke, så tolererar kroppen större mängder kalorier och stillasittande. Om våra levnadsvanor däremot under många år är osunda kan sjukdomen ändå utvecklas oavsett hur fördelaktiga gener vi har.
Livsstilen driver sjukdomen
Livsstilen driver alltså typ 2-diabetes. Men hur lätt vi får sjukdomen och hur den yttrar sig färgas av generna. De två kan inte separeras. Det går dock att se livsstilens centrala roll som något väldigt positivt. Till skillnad från vid cancer kan vi nämligen i hög grad själva påverka sjukdomsrisken och dess utveckling.
Hur tänker du själv kring dina egna möjligheter att påverka din hälsa?