Hoppa till huvudinnehåll
giraff som kanske fastar ibland

Vad forskningen säger om periodisk fasta

Perioder av fasta är ett naturligt tillstånd. När vi levde som jägare och samlare upplevde vi sannolikt långa perioder med ”halvsvält”, och många forskare menar att vår kropp är anpassad för detta.

Begränsat intag av kalorier har mycket riktigt också visats ha goda effekter i djurstudier. Cellerna blir mer lyhörda för insulin så att de svarar bättre och tar hand om energin när vi väl äter. Inflammationen minskar och fettet börjar spjälkas. Av fettsyrorna formar levern ketoner, som ger energi i fasta och ett starkare försvar mot gifter. Och hypotalamus, ett område i hjärnan som ibland är inflammerat vid övervikt, förändras så att hungerkänslan blir mer nyanserad. Dessutom visar studier att cancerceller lättare bryts ner. Kaloribegränsning stimulerar uttrycket av gener som skyddar mot hjärtkärlsjukdom, diabetes och cancer.1

Detaljerade studier av människor saknas dock. Det är känt att fallen av diabetes och hjärt-kärlsjukdom minskade i samband med matransoneringarna under andra världskriget.

Man har också sett mindre hjärt-kärlsjukdom och ökad livslängd på den japanska ön Okinawa och andra platser där man traditionellt ätit sparsamt med kalorier.

Men allt detta baseras på observationer – inga kontrollerade experiment – och många andra faktorer kan därför påverka.

Ett av få experiment som genomförts är en svensk studie som visade en viktnedgång på 7-9 kg bland dem som fullföljde ett 2-årsprogram med kaloribegränsning. Problemet var att endast 35% orkade hålla denna diet under hela 2-årsperioden. Fortfarande saknas studier om hur kaloribegränsning påverkar hälsan på lång sikt hos människor.2

Vad säger forskningen om 5:2-dieten?

En modern variant av kaloribegränsning är 5:2-dieten, som har blivit väldigt populär.3 Den finns i flera varianter som bygger på att du radikalt minskar kalorimängden under 2 dagar per vecka.

Problemet är att det inte finns några omfattande långtidsstudier som undersökt effekten av 5:2 hos människor. Teoretiskt sett borde 5:2-dieten kunna vara bra, även om det i nuläget saknas omfattande vetenskapligt stöd för dess effekter på hälsan. För att inte vara skadligt måste kaloribegränsningen och fastan kombineras med mat med mycket näring, som i grönsaker och baljväxter, i synnerhet hos äldre och hos människor med många sjukdomar.

(Observera att 5:2-dieten kan vara farlig om man har insulinbehandlad diabetes, eftersom risken för lågt blodsocker ökar vid fasta.)

Hitta en hållbar lösning för dig

En lyckas kanske verkligen hålla fast vid detta mönster år efter år. Men i många fall tycks det lättare att vara "extrem" under kort tid än måttfull under lång tid.

Några som verkligen lever med långsiktig måttfullhet är Okinawaborna i Japan. Deras talesätt Hara hachi bu innebär att man äter sig ungefär 80% mätt varje dag. Totalt innebär det ungefär lika många kalorier som 5:2 men utan att beräkna kalorier eller följa strikta protokoll.

Ibland behövs inte några trendiga dieter och spektakulära nya vanor. Traditionell måttfullhet i vardagen är sannolikt minst lika sunt. Läs gärna mer om detta i temat Att leva länge.

Hur kan du leva mer måttfullt?

Dela länken till denna text med någon annan Kopiera länken

Referenser

1. Måns Rosén. Sanningen om mat och hälsa: vad säger forskningen?

2. Lantz H et al., J Intern Med 2003;253:463

3. Mosley, M et al., 5:2-dieten.