Hoppa till huvudinnehåll
elvis i bil

Vad forskningen säger om lågkolhydratkost

Han vaknade först vid 17-tiden och frukosten bestod av 6 ägg, ett halvt kg bacon, korv och bullar.

Lunchen åts vid midnatt och bestod av en 30 cm lång macka fylld med bacon, jordnötssmör och jordgubbssylt. Bara den ska ha innehållit 42000 kalorier.

Middagen vid femtiden på morgonen bestod av 5 hamburgare, jordnötssmör och smörstekta brödbitar med mosade bananer.”

Elvis Presleys matvanor, som de beskrivs i boken Sanningen om mat och hälsa, var svindlande.1 Vid sin död vid 42 års ålder vägde den legendariske rockkungen 159 kg. Det är uppenbart för alla att hans matvanor inte var hälsosamma.

Men vad är egentligen hälsosamma matvanor?

Lågkolhydratkost har god effekt på vikten

En kost som ofta förs fram idag är lågkolhydratkost. Låt oss se vad forskningen säger om dess hälsoeffekter.

Kolhydrater som inte förbrukas genom exempelvis motion lagras som fett. Det verkar därför rimligt att färre kolhydrater kan ge lägre vikt. Ett stort antal studier visar också att lågkolhydratkost verkligen minskar vikten. Lågkolhydratkost ger hos överviktiga personer till och med något effektivare viktnedgång än lågfettkost. Åtminstone på kort sikt.1,2

Är minskad vikt verkligen viktigast?

I media och hälsomagasin framställs ofta viktnedgång som det centrala. Minskad vikt kan givetvis vara värdefullt för att må allmänt bättre. Men vi bör akta oss för att se viktnedgång som det stora målet.

För de flesta är det nog ändå inte vikten utan de långsiktiga effekterna på sjukdom och hälsa som är det väsentliga.

Låt oss se vad forskningen om lågkolhydratkost visar där.

En amerikansk studie från 2014 fann en 30% ökad risk att dö i förtid hos dem som skär ned på kolhydraterna och i stället äter mer proteiner och animaliskt fett.3 En studie från Japan samma år visade däremot helt motsatta resultat.4

Resultaten spretar alltså betänkligt mellan olika undersökningar. Risken verkar till stor del bero på vad man ersätter sina kolhydrater med.1

Mer forskning behövs

Extrem lågkolhydratkost kan vara svårt att hålla fast vid, och många studiedeltagare återgår därför till sina gamla kostmönster efter en tid. Det kan ytterligare bidra till de spretiga resultaten i långtidsstudier.

Däremot har forskningen tydligt visat att måttlig kolhydratkost har positiva effekter på det goda kolesterolet och blodsockerkontrollen.2 Vid måttlig lågkolhydratkost består maten av fisk, skaldjur, kött, ägg, grönsaker och baljväxter samt lågt intag av socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris.5

Sammanfattningsvis behövs mer forskning på området. Den forskning som gjorts hittills ger dock klara belägg för att lågkolhydratkost leder till viktnedgång på kort sikt. Men de viktiga effekterna, de på sjukdom och förtida död, beror sannolikt av vad du ersätter kolhydraterna med.

Du ska komma ihåg att detta är medelvärden från gigantiska studier. Det är viktigt att ha en nyanserad bild, även om både kostforskare och självutnämnda experter gärna hävdar att de sitter inne med ”sanningen”.

Använd forskningen som en kunskapsbas och dina frågor till dig själv som experiment. Se sedan vilka lösningar som fungerar för just dig.

Dock med ett förbehåll – ta inte efter Elvis Presleys matvanor!

Referenser

1. Måns Rosén. Sanningen om mat och hälsa: vad säger forskningen?

2. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Mat vid diabetes.

3. Li S et al. J Am Heart Assoc 2014;3:e001169

4. Nakamura Y et al., Br J Nutr 2014;112:916

5. Helgegren H et al., Bra mat vid typ 2-diabetes

Dags att uppleva hälsa!

Om du klickar på knappen så får du tillgång till hela verktyget

Till Verktyget