Hoppa till huvudinnehåll
Goda intentioner

Varför goda intentioner har så dåligt rykte

”Goda intentioner är meningslösa försök att ingripa i vetenskapliga lagar. Deras ursprung är ren fåfänga. Resultatet absolut noll.”

Kanske instämmer du i Oscar Wildes ord. Djärva intentioner att gå ned i vikt, behärska sitt humör, stressa mindre eller allmänt leva mer hälsosamt möts i bästa fall med ett överseende leende och en sympatisk klapp på axeln av vännerna. Vi har hört det förut, och det finns fog att vara skeptisk – vi vet alla hur svårt det är att omsätta goda intentioner i praktiken.

Men det finns trots allt ingen anledning att helt ge upp de goda intentionerna. Studier visar att de verkligen kan leda till konkreta livsstilsförändringar.1 Men sambandet är svagt – medvetna intentioner påverkar endast 20-30% av variationen i människors beteende. Djupt rotade vanor har långt större inverkan.

Våra intentioner att uppnå olika mål (t ex att uppleva hälsa) bestäms av övergripande attityder, normer och personliga önskningar. I vissa fall är våra vanor helt i linje med dessa mål. Men i många fall är vanorna snarast kontraproduktiva.

Svårigheten ligger därför inte att formulera goda intentioner utan att byta de gamla vanorna mot nya, som ökar möjligheten att förverkliga intentionen. När vi ställs inför en situation och inte har en klar plan för hur vi ska agera så griper ofta vanan in – oavsett vilka intentioner vi har. 1 Det gäller särskilt när vanorna styrs av kortsiktig njutning till priset av långsiktiga problem, som att äta sötsaker trots att det på lång sikt motverkar hälsan.

En rad studier av bland andra psykologen Peter Gollwitzer i New York visar att intentionerna behöver kompletteras med en genomförandeplan. 1 En genomförandeplan innebär att vi på förhand bestämmer hur vi ska agera om en given situation uppstår. Till exempel:

När jag blir hungrig på kvällen, ska jag ta en frukt (i stället för något mindre nyttigt).

När jag känner mig stressad, ska jag ta ett djupt andetag och se hur jag kan prioritera det mest väsentliga.”

Detta kan tyckas fullkomligt självklart, men studier visar att de flesta människor faktiskt saknar en tydlig strategi för att omsätta sina intentioner i vardagen.2 Avsaknaden av en genomförandeplan är i själva verket ett huvudskäl till att många heroiska löften om ett hälsosammare liv fallerar.

En holländsk studie visade att personer som gjorde en tydlig plan för hur de skulle äta i olika situationer verkligen fick hälsosammare matvanor än personer som inte hade någon genomförandeplan, fastän intentionen att äta hälsosamt överlag var lika stor i båda grupperna. Glädjande nog visade studien också att genomförandeplaner var effektiva även hos deltagare som hade synnerligen ohälsosamma vanor. 2

Genomförandeplaner är så effektiva just för att de på förhand kopplar en signal till en handling. När vi befinner oss i stundens hetta är det svårt att se alternativa möjligheter. En tydlig genomförandeplan ökar vår uppmärksamhet för signalerna i omgivningen och underlättar konstruktiva reaktioner. Peter Gollwitzer talar om att vi själva bestämmer den övergripande strategin men överlåter den dagliga kontrollen till miljön (vi kan ofta inte påverka vilka signaler som kommer i vår väg men däremot hur vi ska svara an).1

frukt signal

Öppna frågor är ett bra sätt att utforska olika möjligheter att förverkliga intentionerna och få en konkret genomförandeplan. När vi väl har bestämt oss för en plan bör vi sedan konsekvent hålla fast vid den. Ju oftare kopplingen mellan signalen och den nya handlingen upprepas, desto snabbare blir den vanemässig.1 Vi kan på det sättet tränga undan de gamla vanorna och ersätta dem med nya, som är mer i linje med våra långsiktiga mål.

Flertalet intentioner att leva hälsosammare är nog ett uttryck av att vi genuint värdesätter vår hälsa (även om Oscar Wilde skulle varit skeptisk). Men utan en tydlig plan är det i sanning lätt att resultatet blir ”absolut noll”.

Hur kan du förverkliga dina goda intentioner?

Referenser

  1. Gollwitzer P. American Psychologist. Vol. 54. No. 7, 493-503

  2. Verplanken B. et al. Eur. J. Soc. Psychol. 29, 591-604 (1999)

Dags att uppleva hälsa!

Om du klickar på knappen så får du tillgång till hela verktyget

Till Verktyget